Kunskapsguide – artiklar, kunskap och guider Mer kunskap åt folket!

Metoder för formativ bedömning

01.23.2012 · Posted in Lärande

I kapitel 4 i boken ”Assessment for learning” beskrivs ett antal användbara metoder för formativ bedömning. Till grund för den studie och de slutsatser som återfinns I kapitlet ligger ett utvecklingsarbete i Storbritannien initierat av The King’s, Medway, Oxfordshire Formative Assessment Project (KMOFAP).

Kapitlet behandlar fyra olika områden alla med anknytning till formativ bedömning, frågor (questioning), respons (feedback) och självbedömning (self-assessment).

Frågor

Dialogen utgör grunden i den formativa bedömningen. En rätt ställd fråga kan öppna upp för ny förståelse, diskussion och reflektion. Men bara för att frågor ingår som en del av undervisningen betyder det inte att frågor och utfrågningar per automatik leder till bättre lärande.

I den del av kapitlet som berör ”frågor”, ges exempel på hur frågor och frågeställningar kan utvecklas så att de i större utsträckning ger upphov till diskussion, reflektion och tankeverksamhet. I texten beskrivs även konkreta lärandesituationer samt hur ett antal lärarna i utvecklingsprojektet gick tillväga för att förbättra kvalitén på de frågor de valde att ställa till elever.

Några punkter som sammanfattar denna del:
•    Viktigt att ge eleverna tid att funderar efter de att man ställt en fråga, ett vanligt misstag är att man inte lämnar utrymme för tanke. (Utöka responstiden)
•    En god idé kan vara att reflektera och värdera de frågor som man väljer att ställa. Det gör det möjligt att identifiera och välja ut bra frågor, centrala frågor som för lärandet framåt.
•    Följdfrågor skapar möjlighet till fördjupning och meningsfulla tillrättavisningar/guidning
•    Flytta fokus från att leta efter det ”rätta svaret” till att hjälpa eleven utveckla sitt kunnande.
•    Muntlig feedback mycket viktig!

Respons

Den typ av respons som främst avhandlas i boken är feedback vid rättning, bedömning och kommentering av elevtexter. Det beskrivs här hur ett lärarlag delvis övergår från att betygsätta elevernas texter till att istället lämna utförliga kommentarer på elevernas arbete.

Genom att skriva kommenterar istället för att Istället för att bara bedöma eller rätta en text, blev det möjligt att mer specifikt uttrycka vad eleven uppnått samt vad denne bör göra för att ytterligare utvecklas.

En god respons av detta slag bör:
•    Belysa elevens förtjänstfulla arbete och lyfta fram specifika styrkor och svagheter hela tiden med lärandeutvecklingen som mål.
•    Respons skall också innehålla vägledning för hur man kan förbättra sig

Självbedömning

Det är svårt att lära sig något, om man inte känner till dess mål och mening.  Därför bör man lära eleverna att betrakta deras lärande utifrån ett ”målperspektiv”. Genom att göra detta ges eleven själv överblick över sitt eget lärande och sin egen utveckling också som individ. Självbedömning/självvärdering har ytterligare en betydande förtjänst nämligen att eleven också lär sig ta kontroll och ansvar över sina studier.

Några slutsatser som presenteras i anknytning till självbedömning:

•    Det är viktigt att studiemålen görs tillgängliga för eleverna, en tydlig mål- och arbetsbeskrivning gör lärandet överblickbart.
•    Studenterna bör uppmanas att tänka målorienterat, där varje elev utgår från sig själv och deras egen studiegång. I detta arbete används självbedömning fortlöpande.
•    Gruppbedömning/elevbedömning kan vara ett sätt att utveckla individers självbedömningsförmåga.

Leave a Reply