Sammanfattning av föreställningar om lärande och tidsandan | Kunskapsguide - artiklar, kunskap och guider

Kunskapsguide – artiklar, kunskap och guider Mer kunskap åt folket!

Sammanfattning av föreställningar om lärande och tidsandan

01.20.2012 · Posted in Lärande

Att synen på lärande förändras och varierar över tid, är något som blir särskilt tydligt när Roger Säljö summerar det senaste halvseklets syn på lärande och kunskap i artikeln ”Föreställningar om lärande och tidsandan”.

Säljö beskriver i artikel hur synen på lärande förändrats från ett empiristiskt perspektiv (Vygotskij) till ett rationalistiskt (Piaget) och vidare till ett kulturvetenskapligt perspektiv med ett kontextbundet synsätt. Det faktum att synen på lärande förändras, lär oss att vara ödmjuka inför vår en tids ”sanningar” om lärande samt tidigare generationers sätt att se på lärande och kunskap.

Vidare kan vi mer eller mindre räkna med att synen på lärande kommer fortsätta att förändras-Om man utgår från det nu rådande sättet att se på lärande, formas och uppstår kunskap i kulturella- och socialsammanhang. Kontexten får därför väldigt stor betydelse för vilken typ av lärande som utvecklas. Detta innebär också att om de yttre förutsättningarna och betingelserna ändras, förändras även vårt lärande. Man kan på sätt och vis säga att vårt nuvarande sätt att betrakta lärande, inbegriper en ständigt komplexitet och konstant förändring.

Illeris olika lärorum

I boken lärande beskriver Illeris hur lärande sker i olika kontexter, miljöer och sammanhang – i olika lärorum. Illeris väljer att dela upp lärandet i fem olika lärorum; vardagslärande, skol- och utbildningslärande, lärande i arbetslivet, internetbaserat lärande, fritidsintressen och arbete på gräsrotsnivå.

Vardagslärande

När man befinner sig och deltar i vardagslivet och tillvaron, sker fortlöpande en form av vardagslärande hävdar Illeris. Vi utsätts ständigt för en mängd yttreimpulser som påverkar oss medvetet eller omedvetet, dessa intryck och upplevelser ger upphov till ett vardagsnära lärande.

För att överleva och fungera i det moderna samhället måste man lära sig handskas med omvärlden, samtidigt är det på sätt och vis upp till varje enskild individ att själv avgöra i vilken utsträckning denne väljer att delta i vardagslärandet.

Skol- och utbildningslärande

Om vardagslärandet i viss mån kännetecknas av att det sker omedvetet, oplanerat och ”frivilligt”, rör sig skol- och utbildningslärande övervägande om medveten och styrd inlärning. Skola och utbildning är, konstaterar Illeris, först och främst ett tvång eller ett måste något som samhället pådyvlar på alla sina medborgare.
Skolan har och har alltid haft som huvudsaklig uppgift att disciplinera och lära nya generationer att leva efter rådande samhällsstruktur, menar Illeris.

Lärande i arbetsliv

Illeris beskriver hur de lärande som uppstår i eller i nära anslutning till arbetslivet kommit att bli allt mer centralt. Skolan kan inte längre förutse och förse barn och ungdomar med alla de nödvändiga förmågor och kunskaper som de behöver för att möta förändringar och nya arbetsvillkor.  Idag betraktas lärande istället, som något som fortlöpande sker under hela livet oberoende av om du befinner dig i skola eller arbetsliv. Numera är arbetsplatsen och arbetslivet att betrakta som ett av våra mer betydelsefulla lärorum.

Internetbaserat lärande

Lärande som förmedlas medhjälp av datateknologi och via dataprogram kallar Illeris för internetbaserat lärande. Illeris sammanfattar fördelarna och nackdelarna med internetarbete, där flexibilitet och obundenhet av tid och rum är det som framförallt talar för detta lärorum medan dess avsaknad av fysiska mänskliga mötet sannolikt påverkar vår motivation och disciplineringsförmåga.

Fritidsintressen och arbete på gräsrotsnivå

Det sista lärorummet Illeris beskriver handlar om det lärande som uppstår i anknytning till intressebaserade aktiviteter.  Detta lärorum utmärks de högt motiverade deltagarna.  Vidare har även vissa typer av grundutbildningar delvis överlåtits privata intressenter.

Styrning av läroaktiviteter och olika former av kunskap

Beroende på vilken inriktning och form man väljer att ge ”lärandets innehåll” samt vilken typ av styrning man väljer att tillämpa, uppstår och formas olika kunskap.

Det finns i huvudsak tre olika typer av styrning: lärarstyrning, deltagarstyrning och självstyrning. En tydlig lärarstyrning är mer eller mindre en nödvändighet i grundskolans tidigare år, under dessa de första skolåren behöver de unga adepterna ta till sig en hel del assimilativ kunskap (kunskapen förmedlas uppifrån och ned).

Men i takt med att barnen växer och deras kunskap blir allt större måste läraren lämna ett allt större utrymme för deltagarstyrning. Denna typ av styrning innebär att lärarna och eleverna i viss mån förhandlar fram inriktningen och upplägget på lärandet. Vid deltagarstyrning görs eleven medbestämmande, vilket gynnar ackommodativt lärande (där eleven ges möjlighet att yttra, utmana och omarbeta sina tidigare föreställningar). Målet med deltagarstyrning är även att förbereda individen på att själv kunna ta ansvar för sin situation och sina studier (självstyrning).

Leave a Reply