Vetenskapliga teorier inom natur- och samhällsvetenskap
Thomas Kuhns centrala term inom hans vetenskapsteori var paradigm. Ett paradigm är en konsekvens av ett forskningsresultat som leder till en genomgripande förändring av ämnet. De förklaringar som har givits innan blir nu förkastade och alla forskare blir tvungna att anpassa sig till de nya förklaringarna och ett nytt paradigm har skapats. Exempel på paradigm inom naturvetenskapen är Big-Bang teorin och Einsteins relativitetsteori. Kuhn pratar om att det finns massor av paradigm inom naturvetenskapen men tvivlar på att det finns inom samhällsvetenskapen. (Gilje, Grimen, 1995, s.106).
Detta är dock en omdiskuterad fråga för att det finns fenomen som påminner om naturvetenskapens paradigm inom samhällsvetenskapen. Ett exempel skulle kunna vara när min mamma gick förskolärarutbildningen 1979, då kretsade utbildningen kring Piaget och hans teorier men idag så ifrågasätter man detta och Vygothsky har en mer central roll.
Orsaken till att man kanske inte kan prata om paradigm inom samhällsvetenskapen skulle kunna vara att samhällsvetarna oftare är oense om det vetenskapliga resultatet (Gilje, Grimen, 1995, s.106). Samhällsforskare vill förklara sociala fenomen (Gilje, Grimen, 1995, s.211). Detta är dock väldigt komplext och svårt att förklara. Ett exempel ifrån skolmiljö skulle kunna vara barn som får det svårt i skolan och vad det beror på. Här måste man ta hänsyn till en mängd faktorer som: Hur barnet trivs med kompisar, hur han har det hemma, hur barnet funkar med andra människor o.s.v. Samhällsvetenskapens problem är att ämnet är så stort och komplext, forskarna blir aldrig klara med sina resultat utan det är en ständig pågående diskussion. Naturvetenskapen leder till resultat som är definitiva. För att förenkla mitt resonemang så skulle man kunna säga att det är svårare att hävda att jorden är platt än att Vygothskys teorier inte håller. Jag tror att detta är orsaken till att samhällsvetare oftare är mer oense om det vetenskapliga resultatet och att det blir svårare att definiera ett paradigm inom samhällsvetenskapen.
Enligt litteraturen så kan man jämföra en vetenskaplig revolution (ett paradigmskifte) med så kallad gestalt-skiften inom psykologin. Vetenskapsmännen tänker då på ett annorlundare sätt än tidigare men undersöker samma saker, de lever i en “ny värld”. (Gilje, Grimen, 1995, s.113)
Kuhn ansåg att det fanns olika komponenter i hur ett ämne är uppbyggt (det som kurslitteraturen kallar för ämnesmatris). Han hade hittat flera likheter mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap i dessa komponenter.
Symboliska generaliseringar
Antaganden som liknar lagar och som inte ifrågasätts av vetenskapsmän. Exempel på detta inom naturvetenskapen är Newtons andra lag och motsvarande inom samhällsvetenskapen den marxistiska arbetsvärdelagen. Dessa antaganden är inte prövbara och håller man inte med så faller man utanför systemet. (Gilje, Grimen, 1995, s.107)
Metafysiska antaganden
Det är t.e.x grundläggande uppfattningar om hur naturen är och fungerar. Finns även inom samhällsvetenskapen och ett exempel skulle kunna vara Freuds karta över människans medvetna och omedvetna själsliv. (Gilje, Grimen, 1995, s.107).
Värderingar
Vetenskapen har särskilda värderingar som delas och skapar gemenskap mellan forskare. Dessa värderingar bildar kriterier som gör så att forskare kan acceptera eller förkasta en teori eller tillvägagångssätt. Dessa värderingar finns i båda lägren (samhällsvetare och naturvetare). (Gilje, Grimen, 1995, s.107).
Ett tydligt exempel på när en samhällsvetare influerats av naturvetenskapen är Èmile Durkheim (1858-1917) en fransk samhällsvetare. Han hade stort inflytande på samhällsforskningen och bedrev sociologisk forskning. Han jämförde sociologin med läkarvetenskapen och ansåg att sociologin var samhällets läkarvetenskap. Han använde sig av det som är så vanligt inom naturvetenskapen nämligen hypotesprövning som går ut på att man gör ett antagande eller en gissning. Detta antagande prövas och dess konsekvenser jämförs sedan mot redan befintlig data. Därefter så bekräftas eller förkastas hypotesen. (Gilje, Grimen, 1995, s.29-39).